Bostadsbyggandet förväntas minska markant efter att ha nått en topp under 2021. Foto: Johan Järup

– Vi bedömer att bostadsbyggandet minskar markant efter att ha nått en topp under 2021, säger Hans-Åke Palmgren, nationalekonom och analytiker på Boverket.

I år lämnas enligt prognosen startbesked för påbörjande av 60 000 bostäder, varav 57 000 genom nybyggnad. Det är 14 procent färre än toppåret 2021. Under 2023 är bedömningen att cirka 45 000 bostäder påbörjas, en minskning med 25 procent jämfört med 2022.

– Antalet påbörjade bostadsrätter kan enligt prognosen nästan komma att halveras från 2021 till 2023 och in på 2024. Även byggandet av hyresrätter kan komma att minska betydligt, kommenterar Hans-Åke Palmgren.
Nivån och takten på inbromsningen är dock svårbedömd, i synnerhet för 2023. I ett positivt scenario kan byggtakten bli tydligt högre än i Boverkets prognos, men det kan inte uteslutas att byggandet de närmaste åren faller ner mot 35 000 påbörjade bostäder.

Hushållens syn på den egna ekonomin har fallit kraftigt efter krigsutbrottet i Ukraina och är nu mycket lägre än under finanskrisen 2008 – 2009 enligt Konjunkturinstitutets (KI:s) barometer. Men KI:s prognos tyder samtidigt på att inbromsningen av BNP 2023 följs av en tillväxt 2024. Arbetsmarknaden är stark i år och förväntas vara stabil nästa år, dock med en viss ökning av arbetslösheten. Hushållens köpkraft förväntas åter stärkas under 2024.

– På sikt ser vi möjligheter till en viss vändning uppåt av byggtakten. Ett förväntat starkare konjunkturläge 2024 med markant stigande realinkomster och något fallande byggpriser kan bidra till utvecklingen. En minskad osäkerhet kring boendeutgifternas utveckling, inte minst vad gäller energi, kan möjligen stärka bostadsmarknaden något redan på kort sikt säger Hans-Åke Palmgren.