Brukad skog avgörande för klimatet
Av Brukad skog ger den största klimatnyttan och den svenska skogen spelar en mycket viktig roll i klimatomställningen. Det framkommer i den senaste kvartalsrapporten Skog & Ekonomi från Danske Bank som presenteras i dag. Där redogör bankens skogsexperter för de senaste trenderna och marknadsutsikterna för skogsnäringen. Den svenska skogen lagrar mer kol och genererar mer klimatsmarta produkter än någonsin, samtidigt som nyckelfaktorer för naturvården utvecklas åt rätt håll.
Temat i den senaste kvartalsrapporten Skog & Ekonomi är skogens roll för klimatet, naturvården och ekonomin. Rapporten visar bland annat att det ökande virkesförrådet i skogen lagrar cirka 35 miljoner ton koldioxid varje år. Detta kan jämföras med Sveriges totala utsläpp på cirka 53 miljoner ton.
– Självklart är inte allt perfekt i den svenska skogen, men ur ett biodiversitetsperspektiv ser vi att viktiga faktorer som areal äldre skog, andel lövskog och volym död ved ökar. Dessutom är förbrukningen av bekämpningsmedel i skogen nere i endast tre procent av vad som används i privata hushåll och svenska villaträdgårdar, säger Johan Freij, chef för affärsområde Skog & Lantbruk på Danske Bank Sverige.
Skogens klimatnytta handlar delvis om att koldioxid tas upp ur atmosfären och lagras i trädens biomassa när virkesförråden ökar. Men det som inte alltid syns i statistiken är att den avverkade skogen kan ersätta fossila produkter och bränslen – och då minska tillförseln av koldioxid i atmosfären. Det kallas för substitutionseffekten och gör att vi i dag kan minska koldioxidutsläppen med 40 miljoner ton per år. Men potentialen är betydligt större. Genom att använda mer biomassa i skogen kan minskningen bli hela 60 miljoner ton koldioxid per år.
– I Sverige är vi lite unika med det återväxtkrav som vi haft i hundra år. Vi planterar faktiskt 380 miljoner skogsplantor varje år och en sådan målinriktad återföryngring är inte självklar i alla länder. Därför borde vi också exportera vårt skogsbruk – det skulle ge en fantastisk klimatnytta, säger Johan Freij.
Kvartalsrapporten går också igenom utsikterna för massamarknaden och trävarumarknaden. På sikt ser Danske Bank med optimism på massamarknaden med ökad efterfrågan på fiberbaserade produkter i takt med att världsekonomin drar igång igen.
Även på trävarumarknaden finns positiva signaler efter en jobbig period under våren. Sågverken har lyckats väl på nya marknader, hemmasnickrandet har slagit rekord och några av de viktiga marknaderna som England börjar återhämta sig.
– Alla sågverk vi talat med ser mycket optimis¬tiskt på de närmaste månaderna. De flesta har återgått till normalfart och mycket är sålt fram till september. I vissa fall till höjda priser. Men den stora frågan alla ställer sig nu är vad som händer i höst. Det blir spännande att följa utvecklingen, säger Johan Freij. Läget på virkesmarknaden är unikt och enligt bedömare står en kraftig internationell lågkonjunktur för dörren. Johan Freij har ett antal råd till svenska skogsägare: • Väg in flera delar när du ska bestämma avverkningstakten som t.ex. den egna ekonomin, om skogen är skadad och din relation till entreprenörerna. För de flesta handlar det om att vara fortsatt aktiv men kanske på en något lägre nivå. • Fokusera på barkborreskadad skog – och det är bråttom på många håll i landet. • Fortsätt att gallra i bestånden. • Fokusera mer på tall vid slutavverkning.
