Ledare nr. 12 2016: Kunskap är mer än fakta
Samtidigt har utvecklingen inom samhälle och politik präglats av näthat, motstånd mot migration och frihandel, till och med av direkt rasistiska tendenser. Varför tycks många tendenser i samhället vara alltmer reaktionära, när den tekniska och vetenskapliga utvecklingen är så progressiv?
Till stor del tror jag att det handlar om kunskaper. Att dålig utbildning är ett grundläggande samhällsproblem är väl ingen kontroversiell åsikt. Bra utbildning är en hörnsten för positiv utveckling.
Men problemen handlar också, tror jag, om att informationssamhället bidragit till att man lätt förväxlar kunskaper med information eller fakta. I dag finns fakta tillgängliga för alla, korrekta så väl som felaktiga. Många läkare kan vittna om patienter som redan googlat vad de har för sjukdom, och ofta även vilken medicin de tror sig behöva. Problemet är att utan en grundläggande kunskap är fakta svåra att värdera och använda.
Nu är detta ingen kritik mot fakta på nätet. I dag finns det inte minst inom träteknik en mängd fakta och goda råd på nätet, vilket förstås är jättebra. Men jag och andra opraktiska människor gör nog ändå klokt i att anlita en erfaren snickare om vi till exempel vill bygga ett hus, eftersom en sådan bättre kan värdera och tolka de tekniska råd som kan hittas på nätet.
Min förhoppning inför nästa år och framtiden är att vi kan stärka respekten för kunskap och för människor med hög kompetens. I dag är ”experter” och ”etablissemang” begrepp som för många människor blivit rena skällsord.
Jag tror att det är dags att vi återskapar respekten för djupa kunskaper och expertis. En kritisk inställning till etablissemanget är förstås sund, men misstro får inte bli detsamma som avfärdande. Ofta är ”etablissemang” helt enkelt ett ord för människor som kan mycket och som kvalificerat sig för inflytande genom att omsätta sitt kunnande i faktisk utveckling. En mer positiv inställning till kunskaper och erfarenhet skulle betyda mycket för att vrida utvecklingen rätt.
