Grön ekonomi i praktiken
Svårare har många, inte minst politiker, att greppa vad den cirkulära ekonomin innebär i praktiken. Vid seminarier och andra event handlar det tyvärr ofta om ”low end” produkter i form av energiutvinning. I bästa fall har man upptäckt att det finns nya material som bioplast eller biobaserad kolfiber.
Vad färre förstår, tyvärr inte minst bland politiker och byråkrater, är att bioekonomi framför allt handlar om trä och papper. Och att dessa etablerade produktgrupper har potential att stå för de största effekterna på både miljö och ekonomi även i framtiden. Inte minst är det ju så att träprodukter hela vägen från såg till stora trähus och vackra möbler är grunden för att andra biobaserade produkter ska kunna bli verklighet. Det är för trä- och pappersindustrin som logistiken organiseras och finansieras, och det är där som de grundläggande kunskaperna om råvaran utvecklas.
Jag inser att de flesta av er som läser NTT och denna ledare har god koll på träindustrins betydelse. Men i dagens ganska slagordsbetonade debatt om cirkulär ekonomi, biobusiness och uthållighet kan det vara svårt att se sig själv som representant för denna ”nya” ekonomi. Men så är det ju. Utan oss ingen bioekonomi eller cirkulär ekonomi. Bara dålig ekonomi.
Egentligen är det ju bioekonomi och cirkulär ekonomi som är det normala. Bioekonomin är äldre än stenåldern. Den cirkulära ekonomin är självklar för varje bonde och skogsbrukare. Men under några få årtionden blev tiden dyrbarare än råvarorna, och miljöproblemen hade ännu inte kommit ifatt oss. Den cirkulära ekonomin blev en linjär och kortsiktig ekonomi och nu måste vi hitta cirklarna igen.
NTT och woodnet är därmed en av den gröna och cirkulära ekonomins främsta kunskapsspridare. Vi tar det ansvaret på stort allvar. Under hösten genomför vi event om både bygghandel och stora trähus. Två viktiga områden för den cirkulära ekonomin. Vi ger ut åtta nummer av tidningen NTT och skriver varje dag på woodnet.se om vad so händer i branschen. Välkomna att följa oss!
