Wrapper – en emballör från Vislanda
På Holmen Braviken kör man just nu in en omtalad och efterlängtad maskin. CGV-Wrapper. En helautomatisk emballeringsmaskin. Den har varit på plats en dryg månad och nu laborerar maskintillverkaren i samarbete med Bravikens personal och plastleverantörer med att hitta optimala lösningar. Men redan nu är maskinen snabbare än pressen.
CGV står för Cenneth Gunnarssons Verkstads AB och är välkänt i branschen. De konstruerar och bygger sågverksmaskiner, främst för virkeshantering. Företaget finns i Vislanda och grundades av en mycket ung Cenneth Gunnarsson på 1950-talet och drivs sedan några år av sönerna, Jörgen, Jonas och Tony. Pappa Cenneth hade rykte om sig att var klurig som sköen (småländskt kraftuttryck). En klurighet som verkar ha gått i arv, för Gunnarssons fortsätter att leverera maskiner med egna effektiva lösningar.
När NTTs utsände kommer till Braviken tas han emot av Victor Holmquist som är produktionschef för sågens torra del och Martin Berglund som är programmerare och driftsättare hos Gunnarssons. Vi går ut till emballeringen i det kombinerade justerverket/hyvleriet. Även den hanteringsutrustningen är levererad av Gunnarsson.
- Jag tycker att inkörningen gått minst efter förväntan och att de levererat virkeshanteringen är ett skäl till det, eftersom vi fått maximal komptaibilitet i styrningen på en gång, säger Victor Holmquist. Martin Berglund instämmer och tycker att det var lyckat att de fick göra, det han tror är den första i en lång rad av leveranser, till just Braviken.
- Det givetvis är enklare att koppla in sig på sina egna grejer, säger han. NTTs utsände blir stående och bara tittar på skådespelet, troligen med öppen mun. För det är ganska imponerande i all sin enkelhet med få rörliga delar. Cykeln inleds då paketet når virkespressen. Då går information om paketets storlek emballörens styrsystem. Plast i rätt längd dras ut varefter den svetsas och kapas i bakkant (framkanten svetsades i föregående cykel). Två dubbelarmar hämtar plasten och på väg mot sin position vrids den ett kvarts varv. Plasten är vikt som ett liggande M som blir stående vid vridningen. De två dubbelarmarna går isär och håller plasten längs med det som blir varje hörn på paketet och spänns ut till en virkeshuv som stannar ovanför transportbanan i väntan på paketet. När virkespaketet är på plats sänks huven ner med stor precision och så fladdrar det i byxbenen eftersom det är en hel del luft som pressas ut. Operatören sätter på etiketter och slutligen bandas paketet precis som vanligt. Så rullar det på och nästa plastbit svetsas och kapas, redan innan föregående paket är klart. Målsättningen är att klara ett paket per halvminut, de är redan nere på 32 sekunder så det finns gott hopp om att de snart är framme. Redan nu arbetar emballören snabbare än virkespresssen så det finns egentligen ingen anledning att stressa. Martin Berglund förklarar hur maskinen fungerar och berättar att den i grunden är kanadensisk och att det redan finns en maskin som arbetar enligt samma princip med M-vikt plast i Europa. Den står i Fiskarheden, något som många känner till då det gjorts flera studiebesök där.
- CGV har rättigheterna till maskinen och då den inte var tillräckligt snabb för de större sågverken beslutade vi oss för att gradera upp den och bortsett från vikprincipen så är det nästintill en ny maskin, säger han. Den största förändringen är att så gott som all pneumatik bytts mot elservon. Det gör den både snabbare, enklare att styra och ger bättre precision.
En annan finess som tillkommit är tre ultraljudsmätare som läser avståndet till paketsidan och på det får vinkeln. Det händer att paketen glider på kedjorna och kommer snett. När det blir så justerar armarna som håller huven för detta så att den inte tar i virket. De har även monterat en ljusridå efter virkespressen som ser höjden på paketet och stoppar linjen om det inte stämmer. Ridån ska även förses med en funktion som registrerar om någon virkesbit skjuter ut framför paketet. Just detta händer vid NTTs besök, men eftersom det upptäcks går det att ordna innan en för liten huv sänks ner och slits sönder.
En viktig faktor för att alla ska bli glada är plasten. Den ska uppfylla alla krav sågverket och deras kunder ställer – och helst inte kosta för mycket. Just priset har varit ett problem och i Fiskarheden var de hänvisade till en amerikansk plast, som förvisso är av toppkvalitet, men kostar därefter. Nu har ett par tillverkare på närmare håll tagit fram plast som fungerar och priset börjar bli vettigt. Men de arbetar fortfarande på att testa olika sorter. Plasten som används den här dagen är helt ny och förutom den speciella vikningen har den mycket låg friktion på insidan för att lätt glida på plats. Utsidan är halkskyddad och är som konventionell virkestäckning med halkskydd. För att fungera ska den vara elastisk eftersom maskinen sträcker ut huven ganska rejält. Och om paketen på bilden inte ser så jättesnygga ut beror det på att det tar ett tag innan plasten drar ihop sig. Men då är de desto elegantare. Plasten måste därutöver ha rätt bredd och på Braviken är det inget problem då de bara kör hel- och halvpaket. Under maskinen finns det fem rullställ, så det är möjligt att köra länge utan byten. Dehar även planer på att ha olika kvaliteter för olika marknader och ändamål. Braviken har två emballeringslinjer och även om de inte vill säga något, kan det nog antas att det blir en maskin till om den första uppfyller förväntningarna. Dessutom ska det tillkomma en etikettmaskin och i princip kan då båda linjerna skötas av en operatör istället för de fyra som krävts tidigare.
