Säkerhet går före allt! Kinnarps lämnar inget åt slumpen
Ett grundligt säkerhetsarbete minskar personskadorna. Det vet man på Kinnarps. Men det är inte alltid så enkelt att ta bort riskerna. Det är lätt hänt att ta genvägar - även om ingen vinner på det.
3
Bilder
Susanne Larsson har fokus på den inre arbetsmiljön och Mikael Johansson är ansvarig för säkerhet och skalskydd.
Säkerhetsarbete ska prioriteras vid varje förändring som genomförs på Kinnarps. Det innebär att exempelvis mellanchefer har stor frihet att planera och investera bort risker.
Men två personer är extra dedikerade: Susanne Larsson är arbetsmiljöingenjör främst med fokus på den inre miljön. Mikael Johansson är säkerhetssamordnare och framför allt ansvarig för säkerheten och skalskyddet. Men, medger bägge, områdena flyter till viss del ihop. Som exempelvis när det gäller brandskyddet.
Ägarna var tidigt ute med sprinkler och även med gnistdetektering i spånutsug. Men brandskydd handlar också om regelbunden övning och utbildning.
– Vi människor vill gärna ta den väg ut som vi är vana vid. Vid en brand gäller det att komma ihåg att man kan använda andra vägar, som exempelvis fönster, säger Mikael Johansson.
En paradox finns dock i en träbearbetande anläggning som den i Kinnarp.
– Vi måste hålla oanmälda besökare ute samtidigt som vi lätt måste kunna utrymma personalen vid brand. Det är faktiskt en utmaning, säger Mikael Johansson.
Nya produktionssätt ställer nya brandskyddskrav.
– Operatörsjobbet är numera till stor del ett övervakningsjobb. men det är inte alltid lätt att se vad som händer i den andra änden av linjen. Av den anledningen har vi investerat i rökdetektering och larmsystem i vår ytbehandlingslinje. Det gäller även vissa av våra fräsar, säger Susanne Larsson.
Både hon och kollegan Mikael Johansson har ett långt förflutet hos Kinnarps. 25 respektive 26 år – utbildning till deras nuvarande yrken har skett under resans gång. Och under denna tid har de kunnat se förändringar. De riktigt allvarliga skadorna, som förlust av fingrar, förekommer ytterst sällan på företaget.
Skador med truckar har också blivit allt ovanligare.
– Det beror bland annat på en intern truckutbildning och ett körkortstillstånd för varje förare som förnyas varje år. Vi har också en stor andel automatiska truckar – då minskar olyckorna, berättar Mikael Johansson.
Maskiner som försetts med skydd eller byggts in gör att skadorna minskar. Men de förekommer fortfarande.
– Visst händer det att medarbetare låter bli att använda påskjutare i bandsågen. Andra kan vara ganska innovativa när det gäller att ”gå förbi” maskinskydd. Det här händer även fast det inte finns något ekonomiskt incitament att stressa, ackordsarbete är borttaget sedan länge. Vi försöker att jobba bort den här typen av olyckor genom kontinuerliga utbildningar och ett allmänt säkerhetstänk, den personliga säkerheten kommer alltid främst, poängterar Susanne Larsson.
På frågan om inte säkerhetstopp kan vara ett effektivitetsproblem i en allt mer automatiserad produktion blir hennes svar mycket bestämt.
– Stoppen måste få ta den tid det tar! Så är det med det.
De vanligaste skadorna är lättare kläm - och skärskador, exempelvis när man slinter med verktyg. Belastningsskador fortsätter också att drabba anställda – även om ett tätt samarbete med sjukgymnaster på företagshälsovården har lett till en minskning.
Alla tillbud och olyckor – även om de inte leder till sjukskrivning – rapporteras.
– Tillsammans med flera, oftast större, träindustrier rapporterar vi i Afas webbaserade system Wia. Där kan vi också lära av andras exempel.
Kinnarps har fördelen av att ha både tekniker och maskinbyggare i huset. Av de anställda är 80 utbildade i CE-kunskap. Genom egen kompetens kan de ligga steget före när det gäller skydd.
– Där tycker jag att det finns en del att önska när det gäller maskinleverantörerna. Det gäller för dem att jobba proaktivt och hålla koll på vad som är på gång hos arbetsmiljöverket. Det är både dyrt och omständligt att göra ändringar i efterhand, säger Susanne Larsson.
Men ibland kan nya regler komma väl fort. Som exempel nämner hon när utkastkydd i PVC för CNC-maskiner förbjöds 2009. PVC-gardinerna skulle ersättas med skydd i kevlar.
– Då var det svårt att hänga med. Men för det mesta tycker jag att vi har ett bra samarbete med Arbetsmiljöverket.
Generellt önskar dock de bägge säkerhetsexperterna att myndigheternas inbördes samarbete hade varit bättre. Det gäller exempelvis krav på nödlägesberedskap. Det vill säga att företaget ska ha rutiner för att identifiera olycksrisker och kunna agera vid nödsituationer samt förhindra miljöpåverkan.
– Det är så många inblandade, som exempelvis länsstyrelse, kommun, räddningstjänst och arbetsmiljörevisorer, säger Mikael Johansson.
Internt tycker de att säkerhetsarbetet kommit ganska långt. Det gäller stort som smått, som exempelvis att använda skyddskor. Inte bara för att skydda foten – utan för att skorna ger en bättre ergonomi.
Men Kinnarps ska också vara en föregångare när det gäller arbetsmiljö - det är ju en grundpelare i deras affärsidé.
– Vi måste leva som vi lär. Våra insatser riktas därför både till kontors- och produktionsanställda. Vår kontorspersonal får till exempel besök av egonomer som ger tips på förbättringar. Självfallet måste vi säkerställa att vi använder utrustning och inredning på rätt sätt i hela verksamheten. Vår affärsidé är att förse kunder med inredningslösningar som påverkar människor positivt. Då behöver vi själva vara ett föredöme, säger Susanne Larsson.
Karin Lepikko
