Se över maskinutnyttjandet
TMF ger råd kring robotisering och automation i form av halvdagsseminarier. – Titta inte bara på lönekostnaderna. Att se över maskinutnyttjandet kan ge större besparingar, sa Andreas Harandi från ABB Robotics.
Ett trettiotal deltagare kom till Trä- och möbelföretagens seminarium i Hässleholm. Detta var ett av fyra seminarier om robotisering och automation som TMF arrangerar runt om i Sverige.
Andreas Harandi från ABB Robotics uppmanade församlingen att inte bekymra sig för mycket över höga lönekostnader. Sverige ligger visserligen mycket högt, men hur vi nyttjar våra maskiner kan vara mer avgörande för lönsamheten.
– En undersökning av svenska leverantörer till fordonsindustrin visade att nyttjandegraden av maskiner inte var mer än 60 procent.
Det placerar oss en bra bit under konkurrenter från exempelvis Polen, Sydafrika och, inte minst, Tyskland. Se över TAK-värdet, manade Andreas Harandi.
– Det förekommer anslag hos många industrier där det anges vilka maskiner som går bäst, vilka som går sämst och vem som är ansvarig. Och det ger resultat.
Han slog också ett slag för ABB:s servicearbete, som bland annat görs som maskinövervakning on line. Om det finns antydan till att utrustning håller på att gå sönder, går ett larm och ABB kontaktar sin kund. Många gånger hinner man avvärja problem innan de uppstått.
Andreas Harandi menade att även om de mindre och medelstora träföretagen som satsar på robotisering blivit fler, så går utvecklingen ”litet långsamt”.
Michael Persson från Kuka Nordic kunde berätta om utmaningarna med trä och robotisering. Att gripa om, och lyfta träkomponenter är ofta svårt på grund av den varierade produktfloran. Därför ställs det stora krav på gripdonen. Dessutom kännetecknas industrin ofta av höga genommatningshastigheter. Men utvecklingsarbete har skapat bra lösningar.
Vikten av att vara tydlig gick som en röd tråd genom eftermiddagen.
– Lämna tydliga förfrågningar. Gör en lista över cykeltider, produkttyper, volymer och layout. Och utbilda personalen, sa Michael Persson.
Han berättade också att 85 procent av robotarna inom träindustrin används för hantering, 10 procent för montering och 5 procent för träbearbetning.
Michael Persson bjöd även på en uppdatering: dagens robotar kräver mindre utrymme och de kan exempelvis fräsa med större noggrannhet än tidigare. Precisionen blir förstås inte som hos en CNC-maskin men det blir tillräckligt bra för många, och till ett betydligt lägre pris, hävdade han.
Under dagen gavs exempel på installationer som gett snabb intjäning.
En smart placerad robot som var tänkt att betjäna en maskin för ändbearbetning fick tid över, och kunde varva med att plocka från en annan CNC-maskin som utförde längdfräsning.
Kostnaden för en robot som användes för ytbehandling var snabbt intjänad, på grund av minskade kostnader för färgspill.
Kuka Nordic gav exempel på hur en robot kan användas för bearbetning av stockar. Hos en kund i Finland står samma robot och sågar, fräser och borrar i stockar som ska bli till timmerhus. På detta sätt kan hustillverkaren plocka hem en transportkrävande uppgift som legat hos underleverantör.
Michael Persson berättade att Kuka tillsammans med Siemens ska utveckla nya programlösningar som ska få industrirobotar att bättre kommunicera med bearbetningsmaskiner.
Ett extremt exempel visades på film av Ingenjörsfirma Evert Johansson. De hade installerat en robot som sågade, borrade, putsade och ytbehandlade soffben i bok.
– En teknikers dröm, sa vd Berth Hannus. Ingenjörsfirman kunde även ge exempel på installationer där roboten kunnat användas till mer än det planerade momentet. Men man poängterade att även enklare installationer kan ha stor betydelse.
– En begagnad robot som sköter avstaplingen från en maskin har tagit bort slöseri med mantimmar och den nöjda kunden behövde inte betala mycket alls. Det här är en lagom nivå att börja på, menade Oskar Brandin.
Även representanterna från Ingenjörsfirma Evert Johansson poängterade vikten av att vara noggrann i sin förfrågan.
– Det gäller för träindustrin att beskriva så mycket man bara kan om sin produktion.
De påminde också om att såväl nya installationer som kompletteringar kräver ny CE-märkning.
– Det kan kännas som en onödig kostnad men det är oerhört viktigt om något skulle hända.
Karin Lepikko
