23948sdkhjf

Robotteknik och hantverk för sågblad av högsta klass

Nässjö Sågbladsfabrik är ett familjeföretag som drivits av samma familj i fyra generationer. Här produceras och underhålls stora sågklingor av högsta klass för framförallt sågverk, och arbetet är präglat av såväl stort hantverkskunnande som hög tekniknivå. För många av kunderna finns få eller inga alternativ till de skarpa och långlivade verktygen från detta specialistföretag.


Stommen har just skurits ur med laser.

NTT tas emot av Patrik Friberg, vice vd och sonsonson till Janne Friberg som startade företaget 1902. Janne var född 1875 och hamnade som yngling på ett sågverk utanför Sundsvall där han lärde sig att skärpa och rikta klingor. Hans talang för det svåra hantverket ledde till jobb som riktare på anrika Stridsberg och Björck i Trollhättan som under flera decennier var världsledande tillverkare av härdade sågklingor.
Efter ett par år i Trollhättan beslutade sig Janne för att pröva sina egna vingar och startade den reparationsverkstad för sågklingor i Nässjö som senare utvecklades till Nässjö Sågbladsfabrik.
– Vi arbetar i samma anda och härdning av klingor är något av vårt adelsmärke. Alla våra klingor är tillverkade av ett nickellegerat stål som är gjort för just sågklingor och vi är en av ytterst få sågbladstillverkare som både härdar och anlöper klingorna själva. För oss handlar det om att ha så stor kontroll som möjligt av hela processen.

Eftersom marknaden för det speciella stålet är relativt liten och stålverkens satser allt större, blir ledtiderna långa. Nässjö Sågbladsfabrik måste därför ligga på stora lager, upp till ett par- trehundra ton. Tyska ThyssenKrupp är en av de som har denna speciella plåt i sortimentet.
– Stålkvaliteten är en viktig del i helheten. Nickellegeringen ger en styrka och seghet som är viktig för livslängden och är en av förklaringarna till den höga kvaliteten och långa livslängden på våra klingor, säger Patrik.

Under flera decennier var företaget i första hand tillverkare av sågblad. Sandvik skötte försäljningen och deras stora organisation bidrog till att huvuddelen av sågbladen från Nässjö gick på export. Omkring 80 procent av tillverkningen gick till utlandet. Då Sandvik i slutet av 1990-talet beslutade att lägga ner försäljningen av tillköpta produkter hamnade företaget i en helt ny situation.
– Vi blev förvarnade och hade tid på oss att ställa om från att enbart vara tillverkare, till att även marknadsföra och sälja våra produkter. Men visst var det omvälvande och då vi inte längre hade Sandviks stora organisation bakom oss kunde vi naturligtvis inte hålla uppe den stora exporten, berättar Patrik.
Detta ledde till att de under en period hade en bitvis tung omställning för att ställa om verksamheten. Ett led i detta var att utveckla även underhållet av sina klingor. Så idag har de även en fungerande slip- och underhållsservice vid sidan av produktionen. Trots att detta måste ha varit en smärtsam process så har företaget aldrig haft röda siffror i sitt bokslut. Idag går endast 20 procent av produktionen på export och huvuddelen av kunderna finns från Mälardalen och söderut.
– Men företaget lever och är vid god hälsa vilket jag tolkar som att vi har bra produkter. Ett modernt sågblad är en så komplex produkt att det nära samarbete vi har med våra kunder omöjligen kan ersättas av en standardklinga ur en katalog, menar Patrik och fortsätter.
– Vi har ett litet lager av klingor för så kallade farmarsågar av typ Laimet och Kara, men annars är hela produktionen kundorderstyrd med specifika sågblad som är anpassade efter kundernas önskemål och behov.



Bladstommens tandficka slipas för högsta precision och bra lödresultat.

Produktionen
Efter att ha gett företagets bakgrund guidar Patrik NTT genom fabriken, från start till mål. Det kanske mest särpräglade med Nässjö Sågbladsfabrik är att de gör så stora sågblad, upp till två meters diameter. Man är inte unika men ganska ovanliga, och ensamma i Norden.
Råmaterialet till bladen är kvadratiska plåtar som tyvärr inte finns i så många storlekar som skulle vara önskvärt. Ur dessa skärs tänder, slitsar och axelhål med CNC-styrda laserskärare. Efter detta går plåtbitarna till härdning och anlöpning. Härdningen och anlöpningen görs för att få önskad hårdhet och seghet. Anlöpningen är ett sätt att öka materialets planhet och görs vid lägre temperatur och under tryck, av speciella planor, ungefär som vid smide.
Dessa moment är en kombination av modern metallurgi och sekelgammalt hantverkskunnande som kräver fingertoppskänsla. Efter anlöpingen slipas stommarna ner till rätt tjocklek och form. Maskinerna för detta har åtskilliga år på nacken, men är väl underhållna och uppgraderade. Bland annat är styrningen ny så att de arbetar sekventiellt. Det betyder att slipningen sker vid lägre varvtal i periferin än vid centrum av klingan vilket ger bättre kontroll och likvärdig påverkan av materialet på bladets alla delar. Klingan får total planparallellitet.

Efter planslipningen sker slipning och polering av tandfickor. Detta görs för att få exakt precision, men även för att ta bort små brottsanvisningar. Tandbottensprickor är det som mest förkortar ett sågblads livslängd. Genom att slipa ner till rätt dimension och sedan polera, minskar de problemen avsevärt.
Efter detta följer lödning av tänder i hårdmetall eller stellit innan klingorna slutligen riktas och sträcks med hjälp av såväl moderna maskiner som av hammare och linjal precis som Janne Friberg gjorde för över 100 år sedan.

Produkter
I grunden är det inte stor skillnad på ett modernt sågblad och ett som är 100 år gammalt. Tänderna av hårdmetall eller stellit är förstås en milstolpe, men grunden är detsamma, en cirkulär plåtbit med tänder som kan skära i trä och få bort det spån som bildas. Trots den stora likheten har de i små steg utvecklats avsevärt för att uppfylla de krav som ställs i en modern produktion.
Sågning av timmer är idag en processindustri, med allt vad det innebär av stora krav på tillgänglighet. Att såga två eller tre skift utan stopp för verktygsbyte är verklighet idag trots att hastigheterna genom sågen flerdubblats de senaste 50 åren. Samtidigt har sågsömmen minskats tack vare tunnare klingor med bättre balans.

En av de stora utmaningarna på området har varit vintersågning. Sågning av fruset timmer är en grannlaga uppgift som sliter hårt på både maskiner och verktyg. För att möta detta problem utvecklade Nässjö Sågbladsfabrik sin Frosttand som nu har benämningen Frost2 som syftar på att det är en andra generation. Tanden som är en stegtand löser stora delar av problemet med spånlimning och ger samtidigt längre ståndtider. Det senare så väl att flera sågverk, enligt Patrik Friberg, väljer att använda dessa klingor även sommartid.
En annan produkt som slagit väl är det som en av deras kunder kallar "japandräparen". Detta är en trimmerklinga som de tagit fram på begäran från kunder som fått krav på att sänka ljudnivån i sorterverket. Namnet syftar på att deras klinga inte bara varit tystare, utan även haft längre ståndtider än en välkänd japansk leverantör av sågklingor.
– Vi tappade stora delar av vår marknad då samarbetet med Sandvik upphörde. Men det kompenseras av att vi dag arbetar närmare våra kunder och tillsammans med dom utvecklar produkter som är anpassade efter deras behov, säger Patrik Friberg.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.078