Dags att skryta
Skillnaden blev dramatisk.
"Före-teckningarna" visade svart rök, skorstenar och cisterner. "Efter-teckningarna" visade människor, gröna träd och spännande maskiner.
Det roliga är att det här går att göra i alla åldrar. Det fungerar lika bra på gymnasieungdomar eller högskoleelever, förändringen av kunskaper och attityder kan bli lika dramatisk där. Och i nödfall går det nästan lika bra att bara berätta, likt Hasse Alfredssons "Ormtjusaren på Kiviks marknad" (han som inte hade några ormar men berättade ormhistorier så att folk svimmade).
Kunskaperna om industrijobb är i dag nästan obefintliga hos många unga, och deras föräldrar som är 40+ har ofta vuxit upp med föreställningen att svensk industri är något gammaldags med låg status.
I dag är ju svensk träindustri i stället en framtidsbransch, även om det kan se dystert ut under en lågkonjunktur. På längre sikt kommer skogsbaserad industri att växa, i takt med ökat kretsloppstänkande, trä- och fiberbrist i andra delar av världen och ett ständigt växande fokus på hälsa och livskvalitet.
Industrin har i dag många arbetsuppgifter som i allt högre grad baseras på visionsteknik och datoriserad mät- och styrteknik, ofta med användargränssnitt som dagens tjugoåringar har arbetat med sedan dagis. Utvecklande arbetsuppgifter finns dessutom inte bara produktionen, utan lika mycket inom områden som försäljning och marknadsutveckling.
Möjligheterna slutar inte där. En del industriföretag har ordnat speciella studiebesök för flickor i högstadiet och låtit dessa möta kvinnor inom industrin som arbetar inom teknikutveckling, miljöanalys, internationellt säljstöd och så vidare. En märklig upplevelse för någon som tror att industrin befolkas av medelålders män som kör truck.
Så gå ut i skolorna, berätta om ditt kretsloppsanpassade och förnybara företag. Både hantverk och avancerad teknik har hög status i dag, man behöver inte ens sälja den med mördande reklam. Men det är viktigt att man vågar skryta …
