Virkets fuktkvot är en viktig parameter för slutprodukten, för bearbetningsbarhet, måttoleranser, formfel och så vidare. Ofta används inlinemätningen av fuktkvoten bara som en säkerhetsåtgärd för att kunderna inte ska få för blöta bitar, men man missar då andra fördelar med mätningen.Uppgiften om fuktkvot är ju också ett facit på hur torkningen fungerat. Den kan indikera att det är problem med en tork, att ingångsfuktkvoten är felskattad och inte minst att virket ofta övertorkas. Det är inte ovanligt det torkas ner både en och två procent mer än vad som behövs, mer eller mindre medvetet för att vara på säkra sidan. Det innebär en viss ökning av torkkostnaderna, men ännu mer förloras i torkkapacitet.- Om det görs till en regel så kan ett sågverk förlora mellan 10 och 20 procent av sin totala torkkapacitet, säger Pekka Rasimus på Sågteknik i Södermanland AB.Han tror att kunskapen om problemet finns på sågverken, men att det i dagens slimmade organisationer inte finns tid att följa upp saken.- Visst har många en viss återföring av resultaten från inlinemätningen, men variationen mellan olika sågverk är stor.En lösning som han tror skulle vara effektiv och dessutom tillföra ett mervärde är att en utomstående, som exempelvis Sågteknik, samlar in och sammanställer värdena från mätningen. I tjänsten kan då även ingå rådgivning och larm då stora avvikelser upptäcks. Men utöver det så kan statistik från flera sågverk sammanställas för att få ett större underlag att jämföra med.När torkningen är under kontroll kan man utveckla det hela ytterligare och sortera utifrån fuktkvotsmätningen. Både för ökad kvalitet och för att utsorteringen av överfuktiga virkesstycken gör att torktiden kan kortas. En tumregel är att en procents övertorkning motsvarar tio procents kapacitetsförlust.Läs mer i nästa nummer av NTT som utkommer i morgon, fredag den 21 september.(KB/UA/NTT)