Bakgrunden till Sörviks engagemang är den stora frågan om spårbarhet i skogsbruket och särskilt då när det gäller sågtimmer. Hantycker att de tekniker som utvecklats för märkning av timmer i skördaren har flera brister och därför tog han fram stämpelyxan Woodpecker.Sörvik har onekligen flera poänger i sin argumentation då tekniken är relativt enkel och följaktligen inte dyr. Dessutom är det inga tvivel om läsbarheten, som uppenbarligen är mycket god. En annan fördel, till skillnad mot en del andra system, är att märkningen sker efter aptering, vilket gör att även denna information kan följa med koden. Dessutom märker Woodpecker toppänden.Koden de utvecklat består av tolv T-formade stift som kan vridas i 16 olika positioner. Detta ger enorm serielängd. Fördelarna är uppenbara för alla de som följt utvecklingen av spårvarhet de seanset 10-15 åren.Enligt Sörvik blir kostnaden för att utnyttja Woodpecker försumbar och den minskar inte heller skördarkapciteten då stämplineg görs på millisekunder. Sörvik jagar nu pengar för att fullfölja utvecklingen. Han är besviken på det han i bästa fall uppfattar vara ett massivt ointresse från såväl bransch, som forskarsamhälle och de instanser som kan stödja utvecklingen.- Som liten företagare och innovativ entreprenör verkar man inte ha en chans att hävda sig i de sammanhang där pengarna delas ut. Det känns trist, särskilt då jag vet att jag har en produkt som är överlägsen de andra som finns på marknaden, säger Sörvik. KB