Bättre sätta pris på utsläpp än stödja biobränslen
Biobränslen ses ofta som ett alternativ till fossila bränslen i klimatsammanhang. Men åtgärder för att öka produktionen av biobränslen är dyra för samhället, enligt rapporten ?Bränsle för ett bättre klimat - marknad och politik för biobränslen?.- Generella styrmedel som ger ett pris på utsläpp av växthusgaser ger en större minskning av utsläppen till en lägre kostnad än särskilda stöd till biobränslen, säger Cecilia Hammarlund, som skrivit rapporten tillsammans med forskare från Lunds universitet och Luleå tekniska högskola.På senare tid har produktionen av biodrivmedel, som till exempel etanol, ökat. Detta har drivit upp priserna på jordbruksmark. Det leder också till att ny mark tas i bruk, något som kan leda till ökade utsläpp. Än så länge har bara en liten del av den mark som används för produktion av biobränslen omvandlats. från skogs- och betesmark. Men både i EU och USA finns målet att öka produktionen av biobränslen. Allt mer mark kan då komma att omvandlas.- Även om hållbarhetskriterier kräver att odling av biogrödor inte sker på skogsmark förhindrar det inte att skog huggs ned för att odla andra grödor som inte har sådana restriktioner. Utsläppen ökar när skogsmark omvandlas till jordbruksmark även om det är en indirekt effekt av att det produceras mer biobränslen, säger Cecilia Hammarlund. I Sverige används främst avverkningsrester som biobränsle som sedan eldas i värmeverk och fjärrvärmeverk. Detta är till stor del en följd av den svenska koldioxidskatten. Men om efterfrågan ökar kan konkurrensen om skogsprodukter som massaved och sågtimmer bli hårdare. - Den svenska koldioxidskatten, som är hög jämfört med andra länder, kan innebära att svenska skogsprodukter fördyras jämfört med konkurrentländernas produkter, säger Cecilia Hammarlund.- Samtidigt ska man komma ihåg att det inte självklart att det är gynnsamt ur klimatsynpunkt att öka användningen av skogsbränslen. Skog växer långsamt och om det finns ambitioner att minska utsläpp nu eller inom de närmsta 30 åren kanske skogen istället bör stå kvar och fortsätta lagra det kol som är bundet i den, tillägger hon. KL