Magdalena Sterley är specialist på limfogar inom SP Trätek och en av nyckelpersonerna i det projekt om våtlimning som drivs i ett samarbete mellan SP Trätek, Linnéuniversitet (Växjö), Södra Timber och CBBT - Centrum för byggande och boende med trä. Hon ska doktorera i ämnet och har gjort en licentiatavhandling på området.- Våtlimning ger en mängd nya möjligheter. Bland annat ökas virkesutbytet och hanteringen kan bli effektivare när limningen sker tidigare i processen. Det sparar även energi då limningen sker utan värmning och kan ge högre kvalitet på produkten, berättar hon.I ett treårigt KK-finansierat projekt som avrapporterades för ett år sedan slås det fast att tekniken är lovande. "Produkten har goda förutsättningar att kunna konkurrera med såväl limträ i klass L40 som konstruktionsvirke i klass K35. Dessutom uppfylls de krav på måttavvikelser som ställs i det föreliggande (juni 2008) förslaget till ny harmoniserad standard för limträ", står det i sammanfattningen.- Under de år vi hållit på har vi lärt oss en del och jag blir allt mer övertygad om att det finns en framtid för våtlimningstekniken, säger Magdalena Sterley.Det är även möjligt att fingerskarva vått virke och den tekniken används redan kommersiellt i snickerivirke, men det finns inget godkännande för fingerskarvat konstruktionsvirke. - Det kan vara ganska nära förestående med våtlimmade fingerskarvar. Mycket pekar till och med på att våtlimmade fingerskarvar är bättre än konventionella. I ett franskt projekt har man uppmätt större densitet i skarvarna och om allt görs kontrollerat blir skarven även starkare.Läs mer i lim-temat i nästa nummer av NTT som utkommer i morgon, fredag den 26 mars.(UA/KB/NTT)