När KTH-Tränät nyligen ordnade en reunionsdag var det främst för att stärka detta färska nätverk, men det gavs också tid åt ett roligt och intressant program. Förmiddagen ägnades åt temat ?Trä i Kunglig Tjänst?. På eftermiddagen fick bland annat två av sågverkindustrins kändisar, Håkan Björklund och Birger Åström, beskriva sin verksamhet och syn på branschen.KLAS BJÖRNSTEDTKTH-Tränät är ett löst sammanhållet, men ändå ett fungerande kontaktnät för de som studerat eller arbetat med Träteknologi på KTH (Kungliga Tekniska Högskolan) i Stockholm. Inbjudan till årets återträff hade hörsammats av ett 70-tal personer och dagen började med en liten genomgång av träets roll på de kungliga slotten. Den teoretiska inledningen följdes av ett besök i kungliga slottet.Slottets snickarmästare Björn Fjellendal berättade tillsammans med en av slottets arkitekter om intarsiagolvet i Vita havet och om restaureringen av ett ursprungligt golv i en hall bredvid. Höjdpunkten på programmet var arkitekten Kalle Althoffs visning av vinden och de intressanta konstruktioner som bar upp en del mycket stora spännvidder. Här samsades noggrant beräknade, men grovt tillyxade bjälkar med moderna installationer för el, tele och data. Åter på KTH talades det om mer aktuella saker. Håkan Björklund, VD på Södra Timber, talade om tankar och planer kring den nya sågen i Mönsterås. Han redogjorde för de resonemang som förts och var förstås ganska oförstående mot den kritik som projektet fått utstå.Kritik för Värö- Vi ser om vårt hus, precis som alla andra, menade han och förklarade sedan på ett tydligt sätt hur de såg på att driva sågverket i kombinat med pappersbruket.- Vi fick en del spe för hur Värökombinatet fungerade, eller rättare sagt inte fungerade. För det ska erkännas att det faktiskt tog ganska lång tid innan allt gick som det skulle i Värö.Men eftersom Södra Timber ägs av en skogägarförening har de en något annan syn på siffrorna än andra sågverk. Så att Värösågen inte gav vinst förrän i mitten av 80-talet var lätt att bära, eftersom den utöver de uppenbara kombinatfördelarna även gav skogsägarna en femtiolapp mer för timret. Vid 520-miljonerssatsningen i Mönsterås räknar Södra med att kombinatet innebär en kapitalbesparing på cirka 55 miljoner.Björklund bemötte på ett tufft sätt den kritik som säger att den nya storsågens stora timmerförbrukning (50 0 000m3) kommer att slå ut en del av köpsågverken i regionen.- De duktiga halvstora sågverk som satsar på utveckling och förädling kommer alltid att klara sig. De andra däremot, de som bara hänger på, kommer vi eller någon annan ändå att slå ut, sade han.Kritiken mot långa timmertransporter menade Björklund vara struntprat. Södra kan visa att det är bättre att transportera timret till Mönsterås än till sågar närmare råvaran, både ekonomiskt och ur miljösynpunkt.- Med tanke på närhet till hamn, pappersbruk och bränslekunder så blir det totala transportavståndet mindre.Kommer att bli lönsamAtt den nya sågen blir lönsam är Björklund övertygad om. Kapitalkostnaden kommer att belasta produktionen med 100 kronor per m3 sågade varor, men produktionskostnaden kommer att sjunka med 150 kronor.NTT kommer naturligtvis att fortsätta sin löpande bevakning av det stora bygget i Mönsterås.Birger Åström som är Teknisk chef på Iggesund Timber talade om vikten av att driva produktutvecklingen längre. Detta gjorde även Björklund, men de två har lite olika syn på saken, vilket visades med de små kängor de vänskapligt gav varandra. En sak som genomsyrade Åströms ganska tekniska anförande var utbytesbegreppets innebörd.- Den här branschen har hakat upp sig på utbytet, sade han. Vi borde släppa vårt enögda stirrande på hur många procent av råvaran som blir sågade varor och istället se hur stort utbyte vi har på insatt arbete och kapital. Utbytet av stocken blir ju alltid 100 procent, även om inte allt blir plank och bräder.En del av detta är Iggesunds satsning på olika varumärken, som till exempel Monolit och Duolit. Produkter som enligt Åström ger mer i kassan än vanliga plank, trots att utbytet är mindre.Den större vinsten finns i vad Åström kallar sin käpphäst, ? anrikning ? ett ord som han tycker säger mer än förädling. Med moderna metoder ska de ta fram bra produkter som kunderna gärna betalar mer för.- Vi ska inte ta fram vad kunderna frågar efter, utan vad de behöver. Då är det ingen som frågar efter kubikmeterpriset, Utom möjligen Håkan Björklund, menade han.Efter dessa två framträdanden redogjorde Professor Ingvar Johansson från Trätek/KTH och Sven Gunnar Edlund från Nutek om forskningläget på KTH och om de pengar för forskning som Nutek har att fördela. Dagen slutade med en middag som räckte till långt in på natten. En mycket viktig del i nätverksbyggandet. Och även om det finns en viss sanning i påståendet att nätverk är en modern term för vänskapskorruption och svågerpolitik, så är nätverk en nödvändig smörja som gör att maskinerier rör sig med uthärdligt gnissel.Nordisk Träteknik