Tallar tål mer än man kan tro
I skog som under lång tid tillförts höga doser av kväve var marken som väntat surare och fattigare på viktiga näringsämnen, men trots det visar långtidsförsöket att tallarna växte lika bra − eller till och med bättre.
Kvävebehandlingarna ledde till den förväntade markförsurningen, med sänkt pH-värde och en tydlig minskning av det som kallas basmättnaden. Tydliga minskningar av halterna av kalcium, magnesium och kalium uppmättes också i tallarnas barr. Men träden tillväxte ändå lika bra som på obehandlade kontrollytor, eller till och med signifikant bättre vid den lägsta kvävedosen. Kvävetillförselns enda negativa effekt på träden var en brist på mikronäringsämnet bor, vilken relativt enkelt kunde korrigeras med en liten tillsats av detta ämne.
Vid praktisk skogsgödsling med kvävegödslingsmedel motverkas några av dessa brister, med hjälp av tillsatt kalcium och bor. Dessutom är doserna i praktiken många gånger lägre än de som användes i försöken.
Resultaten visar på ett övertygande sätt att nordlig tallskog kan tåla en avsevärd kvävebelastning, och till den kopplad markförsurning. Träden kan till exempel nedreglera sitt upptag av kväve, för att undvika att få ett stort överskott av kväve i förhållande till andra näringsämnen.